Kaapstad, 18-30 december 2017

17 december

Det kändes något besynnerligt att arrangera med Kajsas surfingbräda i snålkallt vinterväder – hon var på väg till Sri Lanka. Vi fick några dagar med Kajsa i huset innan det var dags att göra gemensam sak med  transporten till Kastrup.

18 december

Siktet är inställt på “fysisk” semester. D v s där vi håller oss igång och lever sunt 🙂

19 december

En kort biltur norrut längs västkusten för att kolla om den blomrika vegetationen helt torkat ut. Vikar mot öster och hamnar på Red Tin Roof, 23 Hermon St, Riebeeck Kasteel, 7307. Så fridfullt det bara kan bli i en liten vacker by i dalen mellan magnifika berg.

20 december

Första riktiga utmaningen. PK kämpade på redigt bra på Skeleton gorge, ravinen upp längs Taffelbergets sydsluttning. Härlig skugga under träden. En bra bit upp fick PK ge sig för det började likna mer klättring. Jag måste ändå se toppen och tuffade vidare i raskt tempo. Vacker och kul vandring, men en varning för att besöka under värsta semesterperioden – man känner sig direkt som en pionjär.

21 december

Man behöver alltså inte åka speciellt långt från baslägret i Constantia för att nå fin vandring. Landet är som gjort för hiking och det finns finfina leder överallt.

Idag blev det en tur till Sandy Bay och en vandring väster ut längs kustlinjen. Efter att vi klämt matsäcken bredvid en sjölejonkoloni tog vi Rocket Road tillbaka.

22 december

Klarblå himmel hela dagarna. Sol och vind utmanar huden. Efter en shoppingrunda i Tokai på Sportmans Warehouse för långärmat skydd attackerade vi Contour Path på Taffelberget sydsluttning.

23 december

Återhämningsdag (?) på Water Front

Vi träffade en kvinna vid hyllan med läckra viner i butiken “hemmavid” i den mer välbärgade delen av Kapstaden. Efter några inledande artighetsfraser utvecklades vårt samtal kring orättvisorna i det vackra landet. Hon bekymrade sig över att resurserna inte fördelades mer jämnt.

Så kan man också tänka och resonera när man tillhör de välbeställda. Glädjande bjällror som klingar ett än viktigare budskap i godhetens och givmildhetens tid.

Apropå det: kontrasterna mellan människors olika livsvillkor är lika svårt och problematiskt att förhålla sig till varje gång vi stöter på orättvisor, var de än ger sig tillkänna.

Constantia är en fin statsdel med många höga murar, elektrifierade stängsel och armed response-skyltar. Att de som med andra betydligt mer begränsade förutsättningar inte höjer rösten högre är förvånande.

24 december

Ett mycket välkommet återbesök i West Coast National Park. Vi kajkade runt och spanade fågel på ett antal fina platser. I övrigt var det väldigt sparsamt med djurlivet. Men själen fick mycket av vad den behöver för att finna ro och inse det oändliga värdet i en rik mångfald.

25 december

Det känns inte direkt som jul. Och tur är väl det. Visserligen saknar vi våra nära och kära som annars så väl motiverar julens existens som högtid.

Frukostläsning med solen som enda belysning: Xchange, ett lokalt projekt som i kontrast till religiösa hjärntvättande friskolor, friskolor som selekterar istället för att integrera, riskkapitalister som sätter likhetstecken mellan kvalitet och lägsta skatt, … ett projekt väl värt att uppmärksamma av olika skäl. Ett är att det är folk med pengar som man inte hittar i “Paradise papers” som vill dela med sig. Jag vet, det går att slå hål på och i detta, men lägg inte din energi på det.

PK:s fågelintresse har inga gränser. I Hout Bay ligger World of Birds, ett reservat med en historia som man får upp ögonen för. Dessvärre är det oerhört svårt att acceptera att t ex rovfåglar som är vana att kretsa över stora ytor på hög höjd sitter inspärrade i mindre utrymmen.

Vi är förstås tvungna att dosera in en vandring, en tur på sluttningarna vid Chapmans Peak.

26 december

Den relativt korta bilresan gick söderut över kaphalvöns berg. Dessvärre lyckades vi inte komma åt tillfartsvägarna till Sirkelsvlei, en damm eller sjö vi spanat in för vandring och fågel. Ett stort område är inhägnat och avstängt och vi konstaterade att vart vi än kom och ställde bilen där skulle vandringen upp mot sjön bli alltför lång. Stora delar är dessutom kalt och kargt efter omfattande bränder.

Vi tar oss tillbaka och letar oss fram till Kleinplaas Dam. Lättgånget fram till reservoaren. Vi går vidare runt dammen och får en helt magisk stund. Någon enstaka vadare. Mest intresse för vår närvaro visade en beskedlig måskoloni, trots allt ett mycket trevligt inslag.

27 december

Silvermine, bestämde vi oss för idag. Området är minst sagt välbesökt, sannolikt beroende på närheten och lättillgänligheten, möjlighet till bad,  och vackra vandringsleder. Idag hade det nog lugnat ned sig något efter helgrusningarna. Vi tuffade sakta ett varv runt den mycket välordnade och välkomnande dammen för de som vill bada, grilla eller ta det lugnt.

Efter den “uppvärmningen” tog vi oss så an leden upp mot Elephant’s Eye. Vi är inte direkt ensamma på denna turen men det förtar ändå inte det storslagna.

28 december

“Stop, enjoy your life”. Ingen bra devis. Det är väl just då man stannar av och begränsas. Kanske kan det formuleras om till något i den här stilen: stanna till för ett kort ögonblick och njut i stunden, ta sedan steget vidare. För att politisera: på tok för många, och fler tycks de bli, upplever hot från forskning och vetenskap, fakta och det främmande. Tänk om de i stället stillande sin nyfikenhet.

Vi blev påminda om vikten av att ta vara på stunden utan att tappa blicken framåt idag när vi besökte Annelie och Johan i Kleimond. Johan hade turen att rimligt bra överleva en massiv stroke för drygt ett år sedan. Hur skulle hans liv gestalta sig om han inte blickade högt och hela tiden sökte sin njutning i de stegvisa framsteg han kan göra, och i varje sådan stund också njuta av sekundernas rus. Inte fan kan man stanna upp där och tro att det duger.

29 december

Vad säger man. Efter många fina vandringar kanske det ändå kan anses rättfärdiga en tur i stan.

30 december

Bidvest tog mot den lilla automatäxlade Fiestan. En trevlig bil som vi konstaterade utvecklats en hel del jämfört med Fiesta vi en gång köpte ny, 1993. Qatar airlines tar oss sedan geschwind via Doha till København.