För fem år sedan besökte vi Documenta för första gången. Björn gjorde oss i år också uppmärksamma på skulpturutställningen i Münster. Så blev det, en tur till Kassel och Münster.
Vi passerar Hamburg och konstaterar att G20-mötets förberedelser ger oss möjligheten att pröva oss genom tuffa Stau. Ingen fara, vi har en öppen resplan.
Efter incheckning på centrala Wyndham påbörjar vi vårt explorerande av Documenta 14.
Det som tilltalar oss mest är nog Parthenon of Books. En magnifik replika av Atens Parthenon uppbyggd av böcker som förbjudits i olika länder av olika skäl. Stort och mäktigt, och med ett uppenbart tydligt budskap. Verket är uppsatt på Friedrichsplatz där djävulens budbärare, nazisterna, brände böcker i en mörk tid.
Det är alldeles för mycket konstaterar vi. Vi knallar lite halvt planlöst runt till de olika platserna med lite lagom stort engagemang. Vi stannar upp vid några enstaka objekt: jag framför vid de konstverk som förmedlar någon form av politiskt budskap – många verk kanske gör det men mer subtilt om man inte är påläst.
Demokrati, verkar ändå vara något de flesta försöker använda sina uttryck för att arbeta för.
Documenta som publikfriande institution har lite att jobba på. Bättre – samlad – sammanfattande och beskrivande information om verken, konstnärernas syften och vad de vill förmedla, och betydligt tydligare var de ställer ut. Det hjälper inte med att lista en massa artister med länkar till deras verk om man inte vet lite mer om artisterna. Är man som jag, lite lagom konstintresserad, vill man kunna navigera från lite olika håll: bilder på verken, artisterna, plats, budskap, stil, mm. Lätt fixat, bara sätta en bra hacker på att utveckla webblösningen.
PK lyser förstås upp när hon ser alla Rainers alster. Han kommer ihåg oss från när vi köpte en soffa av honom för 5 år sedan. Nu är ett helt fik rustat med hans sprakande möbler. 
Münster verkar vara en rätt mysig stad. Vi råkar hamna mitt i en Stadtfestival och en massa folk, precis som en myrstack. Men det är ändå väldigt trevligt att strosa runt, många unga människor i Tysklands näst största universitetsstad.
Stadthotel Münster kan rekommenderas, mitt i centrum, mycket fräscht och inbjudande.
Det var tio år sedan. Nu är dags igen för Skulptur Projekte 2017. De bestående intrycken består nog mest av viss förvirring. Vi hade nog förväntat oss mer av skulpturer. Nu kändes mest som en förlängning av det mångfacetterade Documenta, men nu var det ännu svårare att navigera rätt till de olika utställningsobjekten. Att det inte bara var vi som var lagom snurriga med ”geocachingen” bekräftades av servitören på Rick’s. Han sa att han hade hört av många att det var svårt att följa informationsmaterialet till rätt exakt plats.
Fin resa, Tyskland är inbjudande!